Kommentar till Konjunkturinstitutets prisanalys

Idag presenterar Konjunkturinstitutet sitt uppdrag där de analyserat hur mycket priserna ökat i förhållande till företagens kostnader, där bland annat livsmedelsbranschen har analyserats.

Att hela livsmedelskedjan är påverkad av den höga inflationen, som är ett internationellt fenomen och inget unikt för Sverige, är tydligt. I analysen lyfter Konjunkturinstitutet att förändringar i energipriser, globala matpriser och växelkurs sedan 2022 haft en väsentligt större påverkan på livsmedelspriserna än tidigare.

Analysen bekräftar även det Svensk Dagligvaruhandel sagt tidigare, att dagligvaruhandeln inte har höjt priserna i butik mer än kostnaderna utan snarare hållt emot, vilket syns på den minskande lönsamheten i dagligvaruhandeln. Detta bekräftar även Stefan Fölsters rapport ”Varför livsmedelspriser har stigit och hur de kan sänkas” som kom förra veckan. Den visar, liksom Konjunkturinstitutets analys, att svenska matpriser inte ökat mer än matpriserna i EU, trots en kraftigt negativ valutaeffekt som Euroländerna och länder som är kopplade till euron inte drabbats av.

Konjunkturinstitutets sammantagna bedömning är att konsumentpriserna på livsmedel över den studerade perioden har ökat mer än vad som kan förklaras av de ökade kostnaderna, även om man också är tydlig med att beräkningsmodellerna man använt innehåller stora mått av osäkerhet. De framhäver också att det är svårare att med säkerhet bedöma var i livsmedelskedjan priserna har ökat mest. Analyserna visar att det i första hand är inom jordbruk och fiske samt partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker rörelsemarginalerna har ökat, medan marginalerna har minskat inom dagligvaruhandeln under senaste tiden.

Vi känner inte igen oss i den bilden som beskriver partihandeln, marginalerna i dagligvaruhandelns inköps- och grossistled är låg. Viktig att påpeka här är att Konjunkturinstitutet använder SCB:s näringsgrensindelning där partihandel innefattar alltifrån våra medlemsföretags inköpsorganisationer till internationella leverantörer och svenska producenter. Värt att notera är även att Konjunkturinstitutets modellkalkyl som visar på att priser för livsmedel har ökat mer än modellkalkylen 2019-23 inte tar hänsyn till flera kostnadsdrivande effekter, till exempel att räntor på företagslån och andra kapitalkostnader har ökat samt att fasta kostnader i butik måste täckas med mindre försäljning. Det innebär att modellen underskattar kostnadsutvecklingen i näringslivet och särskilt i branscher med en hög grad av lånefinansiering. 

Det är som de själva skriver i sin analys att vinsterna måste öka för att täcka de väsentligt högre kapitalkostnaderna efter att räntan har höjts. Värt att notera är också att det inte är inom dagligvaruhandeln som vinstandelar och rörelsemarginaler stigit, utan i andra delar av näringslivet [se diagram 11 här].