Stora skillnader i vad matprisundersökningar mäter
Under de senaste åren har prisökningar på varor och tjänster blivit ett omdiskuterat ämne, främst till följd av den snabbt stigande inflationen. Särskilt stor uppmärksamhet har riktats mot prisutvecklingen på livsmedel, inte minst i media. Olika matprisundersökningar har fått stort utrymme i nyhetsrapporteringen, men det har ofta varit svårt att förstå vad de olika undersökningarna faktiskt visar. Ena dagen rapporteras det om stigande matpriser, medan annan statistik nästa dag visar motsatsen.
– Det är viktigt att vara tydlig med vad olika matprisundersökningar faktiskt mäter. En undersökning som inte inkluderar kampanjpriser eller viktar matkassen utifrån konsumenternas faktiska köpmönster ger inte en fullständig bild av vad konsumenterna betalar eller hur inflationen utvecklas. Det innebär dock inte att dessa undersökningar saknar relevans, men både undersökningsaktörer och medier har ett ansvar att tydliggöra deras syfte och begränsningar, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.
Hur kommer det sig att dessa mätningar av matpriser skiljer sig så markant? Vad är det egentligen som undersökningarna mäter – och vad exkluderas? Utöver den statliga statistikmyndigheten SCB finns framför allt Matpriskollen och Pensionärernas riksorganisation (PRO) som regelbundet mäter prisutvecklingen på livsmedel och alkoholfria drycker. Dessa aktörer använder olika metoder för att mäta, vilket ger variationer i resultaten och gör det svårt att jämföra dem sinsemellan.
- SCB samlar in försäljningsdata från 80 butiker varje månad och presenterar statistik för prisutvecklingen på 1 200 varor i olika kategorier, utifrån hur konsumenten handlar. Aktörerna viktas efter marknadsandelar, kedjor med större omsättning representeras mer. SCB viktar enligt historiska data och modeller för att spegla den faktiska konsumtionen. SCB har med kampanjpriser och erbjudanden. Under 2024 var prisutvecklingen på livsmedel och alkoholfria drycker 1,4 procent enligt SCB, vilket är under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
- Matpriskollen undersöker cirka 50 000 artiklar från 250 butiker varje månad, men utgår från ordinarie priser och tar inte hänsyn till kampanjer och erbjudanden, vilket inte minst under inflationsperioden utgjort en stor andel. Det speglar därmed inte vad konsumenten faktiskt betalar i kassan. Aktörerna viktas inte efter marknadsandelar eller konsumentbeteende, utan redovisar bara utvecklingen av ett ordinariepris från en tidpunkt till en annan. En artikel som man köper en gång per år får med andra ord samma genomslag som en artikel du köper flera gånger i veckan. Eftersom Matpriskollen inte har tillgång till försäljningssiffror, ges en indirekt viktning där produkter som finns i många butiker får fler mätpunkter, vilket gör att prisförändringar på populära varor påverkar resultatet mer. Under 2024 var prisutvecklingen på mat 2,8 procent enligt Matpriskollen.
- PRO genomför en mätning per år baserat på cirka 600 butiker och endast 43 varor (2024), utan att ta hänsyn till kampanjpriser eller handelns egna märkesvaror, vilket gör att man inte speglar vad konsumenten faktiskt betalar i kassan. Aktörerna viktas inte efter marknadsandelar. Datainsamlingen görs av hundratals olika medlemmar via fysiska butiksbesök. Matkassen, som visar prisutvecklingen, viktas med en normaliserad snittvikt per produkt. Under 2024 var prisutvecklingen på PRO:s matkasse 0,5 procent.
HÄR finns mer information som beskriver aktörerna, deras bakgrund, metodval och skillnader mellan aktörerna.