Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandel följer noggrant och engagerar sig i arbetet med EU:s livsmedelsstrategi ”Farm to fork” samt Sveriges nationella livsmedelsstrategi.

Svensk Dagligvaruhandel har inledningsvis fokuserat på de delar som handlar om märkningar. Bland annat anser dagligvaruhandeln att;

• Det är positivt med ett förslag om en EU-gemensam märkning för djurskydd.
• SvDH anser att det är viktigt med transparensen inom EU gällande djurproduktion. En fungerande märkning kan driva mot en mer hållbar produktion och bättre djurvälfärd.
• Viktigt dock att en gemensam EU-märkning håller högsta EU-nivå för ändamålet. Annars kommer länder med redan höga krav inte anta märkningen.
• Viktigt också att märkningen fyller ett tydligt syfte och är enkel för konsument att förstå.

På det nationella planet är dagligvaruhandeln med i ett antal projekt/arbeten kopplade till den svenska livsmedelsstrategin. Tillsammans med övriga aktörer i livsmedelskedjan för dagligvaruhandeln också kontinuerligt en dialog med de myndigheter som har regeringsuppdrag inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin. Det handlar till exempel om arbetet för minskat matsvinn, åtgärder för regelförenkling och företagens villkor och effektivare livsmedelskontroller.

Livsmedelsbutikernas verksamheter omgärdas av en rigorös lagstiftning. Det är allt ifrån grundläggande livsmedelssäkerhetslagstiftning till regler kopplade till specifika produkter som ekologiskt, produkter med åldersgränser och kemiska produkter. Verksamheterna har också lagstiftning som reglerar hur butikerna ska hantera avfall av olika slag, kyl och fryssystem mm.

Med lagstiftning kommer också kontroll/tillsyn av att butikerna lever upp till lagstiftnings krav. Dagligvaruhandelsaktörerna är positiva till att det är ordning och reda och att det finns en ambitiös lagstiftning att grunda sitt arbete på. Att bli kontrollerade att det hanteras på ett korrekt sätt är också något som dagligvaruhandeln är generellt positiva till. Däremot anser dagligvaruhandeln att det finns stor förbättringspotential i hur kommunerna som bedriver tillsynen kan effektivisera den, göra den mer riskbaserad och framför allt likvärdig i hela landet. Det finns stora samordningsvinster att göra – som vi tror skulle gynna både kommunerna själva och dagligvaruhandeln. Svensk Dagligvaruhandel för löpande en i dialog om detta med departement och ansvariga myndigheter och bistår med underlag i regeringsuppdrag och olika workshops och dialogmöten.

Svensk Dagligvaruhandel engagerar sig och deltar i de olika utredningar som pågår inom plastområdet. Branschen ser positivt på att krafttag tas för att snabbare ställa om till en mer hållbar plastanvändning, men en viktig utgångspunkt för dagligvaruhandeln är att de åtgärder/förslag som införs inom plastområdet ska ha väl genomarbetade konsekvensanalyser, framför allt vad gäller dess effekter på klimatområdet som helhet. Förutsägbarhet är också en viktig aspekt som dagligvaruhandeln lyfter fram. Många utredningar och förslag genomförs samtidigt, vilket ställer extra krav på regeringen att hålla ihop arbetet.

Svensk Dagligvaruhandel har lämnat in remissvar till de två utredningarna Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48) och EU:s Engångsplastdirektiv M2020/02035. Bland annat har Svensk Dagligvaruhandel framfört att;

• Det behövs förtydligande av definitioner som vägleder branschen att göra rätt från början.
• Rimliga ledtider för omställning, dels för att minska risken för materialsvinn, dels för att säkerhetsställa att ersättningslösningar och alternativa material blir bättre än föregångaren.
• De beslut som staten tar måste präglas av höga ambitioner, säkra processer och långsiktighet, snarare än snabba framstressade lösningar.

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för flera år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för flera år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Svensk Dagligvaruhandel om utredningen Äga avfall- en del av den cirkulära ekonomin

Dagligvaruhandeln välkomnar att en statlig utredning föreslagit ett frivalssystem för verksamheters avfall, dvs. att verksamheterna ska fortsatt kunna ta ansvar för sitt eget avfall.

Det ger fortsatt möjlighet att välja den cirkulära affärsmodell som är mest effektiv för företagets övergripande hållbarhetsarbete och för att nå målsättningarna i regeringens strategi för cirkulär ekonomi.

Vi hoppas nu att regeringen lägger fram ett väl utformat frivalssystem där livsmedelsbutikerna kan ta ansvar för sin avfallshantering. Dessutom önskar vi att regeringen föreslår ett administrativt enkelt system för anmälan och årlig uppföljning som hanteras av en nationell myndighet så att butikerna inte behöver göra anmälan till varje kommun.

Frivalet ger förutsättningar för en cirkulär ekonomi

Utredningen om verksamheters kommunala avfall syftar till att finna ett sätt för verksamheter att få ta hand om sådant avfall som enligt svensk lagstiftning klassas som kommunalt avfall och därmed i normalläget ska ingå i det kommunala avfallsmonopolet. Det kan röra sig om t.ex. matavfall från restaurang eller avfall från lunchrummet i en livsmedelsbutik.

Företagen i dagligvaruhandeln arbetar redan idag aktivt med att förbättra omhändertagande av avfallet från butik. De privata entreprenörer som erbjuder avfallshantering har tagit fram speciallösningar för butik, som innebär bättre sortering, bättre arbetsmiljö, detaljerad statistik för måluppfyllnad mm. Butiker har olika förutsättningar, är olika stora och finns i olika geografiska lägen och delar av landet. För att nå bra resultat är valmöjligheten helt avgörande. Dock fungerar det inte helt felfritt idag och i linje med företagens hållbarhetsambitioner. Trots prejudicerande domar uppstår fortfarande en del oklarheter kring vilket avfall butikerna har rätt att hantera utanför det kommunala monopolet.

Frivalsförslaget skulle ge tydliga förutsättningar för de butiker som vill välja ett system utanför det kommunala avfallsmonopolet. Dagligvaruhandeln bedömer att det är en mycket viktig reform för att åstadkomma en mer cirkulär ekonomi. Utredarna har lagt fram ett enkelt och bra förslag. Ett enkelt anmälningsförfarande och en grundläggande årlig statistikinlämning innebär ett administrativt lätthanterligt system som bidrar till ordning och reda. Företagen kommer behöva uppgifter om avfallsvolymer från avfallsentreprenörerna så det kräver inget extra arbete att ta fram dessa uppgifter. Ett anmälningsförfarande skapar en möjlighet för enskilda butiker såväl som för kedjor att planera och räkna ut vilken avfallshantering som blir bäst från fall till fall. Det är från början tydligt vad som krävs för att göra ett frival.

Ge alla verksamheter samma möjligheter

Vi ser möjligheter för regeringen i kommande proposition att ytterligare förbättra utredningens förslag med sådant som utredningen inte hade mandat att föreslå. Det som saknas i utredarnas förslag är att det bara är den som har avfallstaxan hos kommunen som kan söka frival. I det fall det är fastighetsägaren som har taxan, blir en verksamhet som vill ansöka om frival beroende av fastighetsägarens goda vilja. De flesta fastighetsägare har idag ett bra hållbarhetsarbete som butikerna skulle kunna förlita sig på, men det är inte en garant att alla har det.

Dessutom äger vissa företag sina egna fastigheter, vilket innebär att det inte blir likvärdigt för alla butiker och en viss konkurrenssnedvridning skapas. Så som förslaget är utformat finns det möjligen risk för att det uppstår tvister mellan fastighetsägare och verksamheterna, något som skulle undvikas med en enkel justering om att det är verksamhetsutövaren som ska göra frivalet. Om det sedan görs i någon form av samverkan med fastighetsägaren i vissa fall bör det vara rimligt. Det bör verksamhetsutövare och fastighetsägare lösa utifrån egna förutsättningar och situation. Men det ska vara tydligt och formellt verksamhetsutövaren, den som genererar avfallet i sin verksamhet, som ska ha möjlighet att göra frivalet. Då blir det lika förutsättningar för alla.

Vi tror också att systemet skulle bli både billigare och enklare för företag och myndigheter om det är en central myndighet som hanterar både anmälningarna och statistikinhämtningen. Det skulle ge en central myndighet en mycket tydlig lägesbild över avfallsströmmarna i landet och utvecklingen på marknaden. Den översikten är viktig för att Sverige som land ska kunna följa upp målsättningarna i strategin för cirkulär ekonomi.